Julia Julie

Annons

What should I do….

Varning för ett osammanhängande och meningslöst inlägg. Jag skriver för att jag har så otroligt mycket tankar som snurrar i mitt huvud just nu. Det gör det svårt att fokusera på en sak och att ta sig vidare. Det är också därför jag gillar att skriva. Det hjälper mig att bearbeta saker jag har svårt i nuläget att sätta i fack, det gör att jag fokuserar och på något vis kan finna klarhet i ett känslomässigt stadie av hopplöshet. 

 

Jag tror starkt på att man skapar sin egen lycka. Att gräma sig över saker gör ingen lycklig, jag tror på att skapa framtidsplaner (både kortsiktiga och långsiktiga) som gör att man kan skapa sig en tillvaro att glädjas för. Just nu är jag i en period som inte får mig att vakna upp och känna mig sådär genuint glad, som jag annars brukar. Jag känner att livet känns tungt. Kanske beror det på att det är November och solljuset har försvunnit, kanske är det för att snart kommer högtider som jag förknippar med negativa barndomsminnen, kanske är svaret så enkelt som att jag är less på min nuvarande situation.

Har du någonsin känt att du mår dåligt över något i din tillvaro, du vet vad det är som får dig att må dåligt men trots det kan du inte förmå dig att förändra din situation? Så känner jag delvis just nu. Jag vet att jag kräver en förändring, jag vet att jag kommer att må väldigt dåligt när jag väl tar beslutet att agera men att jag kommer att må bättre långsiktigt. Nu kommer den svåra frågan, orkar jag må dåligt kortsiktigt just nu?  Eller är det bättre för mig att bara vänta? Låta smärtan hållas stilla ett litet tag till. Egentligen är det som att riva av ett plåster. Något som borde göras snabbt men som jag nu drar av stegvis. Vilket gör egentligen mest ont?

Hur hamnade jag här? Jag som lovade mig själv, ganska precist för ett år sedan att det inte låta mig må såhär. I onödan. När jag vet att lycka är något jag själv skapar. Förra året mådde jag precis likadant, var i ungefärlig situation. Då flyttade jag till Lund. Skapade min förändring, gjorde något drastiskt som gav mig nya möjligheter och gjorde mig väldigt lycklig. Men nu då?

Jag trodde aldrig att jag skulle tänka såhär. För jag har alltid varit någon som cravar efter nytt, spännande, äventyr – Men jag är trött på att fly. Trött på att göra kortsiktiga drag som får mig att må bra i stunden för att sedan fly igen när vintern kommer. Varför kan jag inte bara stanna på ett och samma ställe och faktiskt inte tröttna? Inte känna känslan av understimuli och behov av förändring.

Tanken på att göra något nytt och galet är lockande för jag behöver endorfinkicken men jag har inte orken att bygga upp något nytt igen. För jag trivs. Trivs med mina fina vänner här, trivs i min lägenhet, med mina studier..

Vad kan man göra för nytt? Som ger mig endorfinkickarna och distraherar mig från detta vintermörker? Några förslag? Vad får hobby kan man skaffa? Jag har googlat runt på mycket projekt, volantärar grejer. Kanske det skulle vara något för mig? I do not know…

 

Överlag är jag trött på att välja fel. Varför väljer jag fel? Varför lyssnar jag inte på min magkänsla som alltid har haft rätt? Just nu känns det inte som att jag styr mitt eget skepp, jag sitter bredvid och kollar på – någon annan styr. Jag följer snällt med. Fy.

Och så kan jag ju inte ha det. För jag är stark och har alltid gått min egen väg men trots det hamnar jag ibland i ett passivt läge när det av bekvämlighetsskäl är lättare att kolla på. Men det är över. Det är slut med det. För jag är min egen lyckas smed och jag tänker styra rodret själv.

Annons
Kommentera (0)

Leave a Reply

Ja, jag är en feminist. Varför är inte du?

 

Då var det dags igen. Dags att behöva stå upp för kvinnors rättigheter, denna gång i ett närliggande land i Europa.

Jag talar om Polens styrande parti Lag och rättvisa som vill skärpa den polska lagstiftningen ytterligare, i det redan strängaste landet i Europa när det kommer till abortfrågan.

Det nya förslaget handlar om att tvinga gravida kvinnor med fosterskador, som i vanliga fall skulle rekommenderas att göra abort, att tvingas fortsätta graviditeten och föda fostret.

Detta får mig att fundera till vilket syfte? Varför skulle en kvinna vilja genomlida en hel graviditet med ett barn i magen som inte kommer att överleva? Jo, för att partiet vill att barnen ska födas, döpas och sedan kunna begravas.

Hur kan man se det här som ett värdigt liv? Varken för kvinnor eller fostret. Abortfrågan är givetvis ett känsligt ämne, inte endast i Polen. När går gränsen till att mörda ett barn? Jag är fullt medveten om den diskursen och att åsikterna är delade.

Jag vill förtydliga att detta handlar inte om fosterskador som trots skadorna, kan ge ge den enskilda individen ett bra liv, Utan det handlar om så pass svåra fosterskador som gör att barnet inte kommer att kunna överleva överhuvudtaget. Fokuset är alltså inte missbildningar och funktionsvarierande, utan om kvinnors rätt till sin egen kropp när man vet att fostret inte kommer att klara sig utanför magen.

 

Genom att tvinga en kvinna att genomgå en hel graviditet objektifierar kvinnokroppen och avhumaniserar den. Helt plötsligt ses vi inte som människor, utan som en kropp till för att reproducera barn. Barn som inte ens kommer att överleva, barn som föds för att dö. Hur kan det vara värdigt för varken kvinnan eller barnet?

Hur tror ni att detta kommer att påverka Polens hälsotillstånd? Den fysiska bördan i en graviditet är tung. Tänk er för de kvinnor, som försöker att få barn och ständigt drabbas av fosterskador. Ska dessa kvinnor genomgå varenda graviditet för att ständigt bli påminda om att deras barn kommer att dö efter födelsen?

Eller för de kvinnor som oavsiktligt blivit gravida och som inte vill behålla barnet, ska behöva gå igenom hela graviditeten i väntan på att fostret som de ändå inte ville ha, ska dö?

Våra kroppar kommer att slitas ut fortare. Det är en mänsklig rättighet att få möjlighet att leva ett sådant långt och hälsosamt liv som möjligt. Därför vill jag diskutera för, att en lagstiftning som har en möjlighet att ge en bieffekt på kvinnans hälsotillstånd utan ordentligt syfte, skapar ett strukturellt hälsoproblem i samhället. 

För att inte tala om de psykiska konsekvenserna av att förlora ett barn. Det är illa nog att få besked att ens barn har fosterskador. Men att behöva fullborda graviditeten, fästa sig ännu mer, få upp barnet på sitt bröst trots vetskapen att barnet inte kommer att överleva. Det känns som tortyr för en mor vars biologiska instinkter är att älska, ta hand om, få se sitt barn växa upp att medvetet tvinga föräldrar att begrava sina barn.

Sedan måste jag diskutera jämställdhetsfrågan. Hade Lag och rättvisas partiledare Jaroslaw Kaczynski, lagt fram samma lagförslag om han var en kvinna? Hade han själv velat bära ett foster i nio månader om rollerna var ombytta?

Alla vet, sedan sexualundervisningen i skolan att de krävs två för att dansa tango. Ett fosters uppkomst är alltid två personers ansvar. Så varför läggs ett lagförslag som bara påverkar en av parterna? Kvinnorna är den parten som alltid får nitlotten i samhället där mansdominansen är domderar.

Hur kommer det sig att kvinnor alltid ska behöva argumentera för att få våra rättigheter tillgodosedda? Varför existerar lagförslag i Europa år 2016 som fråntar oss rätten till våra kroppar? Ja, jag är feminist. Varför är inte du?  

Geografiskt är vi relativt nära men inte tillräckligt för att polska lagförslag skulle påverka kvinnor  juridiskt i Sverige. Moraliskt däremot, är vi alla delaktiga och skyldiga för att stå upp för jämställdhet.

Kom igen, Europa. Våga stå upp för alla kvinnor, stötta protestanterna i  Polen. Våga säg ifrån och be lagförslaget att fara där det hör hemma: rakt åt pipsvängen.  

Annons
Kommentera (0)

Leave a Reply

Nytt Kapitel

 

Hemtentan är inskickad, helgen har passerat och idag är den en ny vecka. =)

Vi hade korridorsfest i helgen med Augusti-tema. Alla hade kört all in och rummen var otroligt satsiga. Själv hade jag fiskedamm. Istället för att få napp och få en godispåse blev det shots för hela slanten. Ett annat rum hade kräftskiva, så där sjöng vi visor medan ett annat var OS, ja ni hör ju. Det var en del rum iallalfall  och ooooooom vi hade roligt…

 

Idag var det måndag, menas med en ny delkurs = våld och ansvarskrävande. Man lär sig om folkmord och människorättsbrott i historien, (detta kommer låta hemskt) men jag ser sååå mycket fram emot den. Det ska bli så intressant. Jag älskar allt som berör, skapar känslor och får mig att engagera mig. Det vet jag att den kommer att göra. Som min professor sa idag: “Bäst ni skaffar er en rolig hobby under dessa veckor” för många blir otroligt deppiga av att få verkligheten på så svart och vitt.

Jag är såklart lite nojig över att jag kommer att få äta upp mina ord om att jag är såååå taggad på denna kurs, när jag sitter med gråten i halsen och deprimerad andra veckan in på kursen. (hehe).

Men å andra sidan, jag vill veta sanningar. Jag vill inte leva i en värld som svävar på massvis med fluffiga moln ovetandes om den brutala verkligheten. Jag vill förstå, sätta mig in och förhoppningsvis någon gång – göra skillnad. Då får man ta tjuren i hornen och lyssna på.

 

Annons
Kommentera (0)

Leave a Reply

And so it begins..

image

Nu börjar mitt tentaplugg. Dags att djupdyka in i diskrimineringslagen! Hoppas ni har en fin måndag. :-)

Annons
Kommentera (0)

Leave a Reply

Just nu

image

Här sitter jag och gottar mig, med vänner, tacos och vin.

Nu ska vi ut och dansa på nation här i Lund. Megataggad. <3

Annons
Kommentera (0)

Leave a Reply

stats